Such Slåboda´s Raticate.
KAJSA
Född 2000 - 09 - 16
Bilden är tagen på specialen 2002
Första gången jag såg Kajsa var hon och
hennes 6 kullsyskon 3 veckor gamla. Dom såg ut som små feta korvar. Nästa gång
jag såg valparna var dom 5 veckor, tänk vad 2 veckor kan göra. Nu var dom ju som
små ulltussar. Vilken av tikarna skulle jag få med mig hem? Jag hade min
favorit, men eftersom jag skulle bli fodervärd så var det inte jag som bestämde.
Det var en av tikarna som jag tyckte var något alldeles extra.
Efter ytterligare 3 veckor var det dags att åka till Slåboda´s igen. Yvonne följde med, för
någon var ju tvungen att passa valpen på hemresan. Nu var det spännande, vilken
valp blev det? Jag blev inte besviken för Stina hade valt Min favorit. Jiippii.
Att det inte hände en olycka på hemresan är ju ett under, för att både ha ögonen
på vägen och i transportburen fungerar inte. För jag ville ju se vad hon gjorde,
den lilla ulltussen.
Jaha, då skulle valpen ha ett namn som passade, alla i familjen funderade, till
slut kom vi fram till några namn som alla tyckte skulle kunna passa. Vi testade
lite, skulle hon lyssna på något av namnen? Ja, på ett namn vände hon på huvudet
och tittade på mig, som ja vad vill du, jag kollade igen, och igen med alla
namnen, vid olika tillfällen, hon reagerade bara på ett, sitt eget namn Kajsa.
Så hon talade om för oss vad hon skulle heta och så blev det.
Det visade sig att hon var ett riktigt litet yrväder. Hade en egen vilja. Så har
det fortsatt. En hund som jag inte vill vara utan.
Efter varje utställning, ska hon gå och handla. Jag kommer inte ihåg hur det
började. Men hon går igenom alla stånden och tittar och luktar, hittar hon inget
första vändan får vi gå en gång till, det har hänt att vi har fått gå 4 -5
vändor innan hon har bestämt vad det ska bli. Det hon inte når ifrån backen, får
vi hjälpa henne så hon kan nosa på.
Det häftiga är att går utställningen bra, blir det billigt, går det sämre kostar
det. Tröstpris kan bli dyra.